tisdag, juni 26

1 månad

Indigoblåa fondtapeter, räkningspärmar, Afrika-längtan, chokladbruna divansoffor, svarta köksluckor, politikdiskussioner, klädningar, avbrutna meningar, schäslonger, klädhögar, "Paella" vs "Boerenkool met worst", kollegor, Lauren Hill, melon, nostalgiskedning.....

Du och jag...baby!

älskar skatteåterbäringen


Igår slog jag till. Jag valde att köpa en digitalsystemkamera till mig själv. Det kanske berodde på den låga blodsockerhalten men jag bestämde mig till slut...jag ville verkligen ha den!
Nu äger jag alltså en CANON DSLR-KAMERA EOS 400D 18-55MM. Känner ni kanske igen denna fina kameran så kan det vara från Canonreklamen. I reklamen springer folk runt på olika ställen och fotar, bl.a. en kille som står och stampar i rött sand som han fotar.. känns det bekant?? Jag är nog den första att erkänna att jag påverkas av reklam och medger här och nu att jag har velat ha den kameran sen jag såg reklamen.

måndag, juni 18

jag lånar dina ord















Lycka är att lita på sig själv
och ändå förstå
att andra är lika viktiga
(jonas plats)

sjung om...

Veckan som gått var mycket festlig. Jag lyckades befinna mig på tre studentmottagningar på en och samma dag trots ihärdiga regnskurar. När jag precis hade torkat så var det dags att cykla iväg igen till nästa uppdukade bord. Det är härligt att se vad alla dessa kvinnor (jag måste tyvärr anta att det var kvinnornas förtjänst då jag endast såg männen äta medan kvinnorna stod beredda att uppvakta och servera dem) lyckades servera för läckerheter. Det smakade gott och mättade mycket väl. Var tvungen att efter första mottagningen avstå från övriga bufféer och endast ägna mig åt drycken på de övriga två (tack Putte för champagnen, nästa gång pratar jag gärna mer jobb om flaskan följer med).
Det slog mig att det var tio år sen jag tog studenten. Efter alla om och men så blev det Waldorfskolan i Umeå som blev min slutdestination. Det glädjer mig att min vandring slutade där efter allt strul. Efter alla skolbyten och sjukdomar som kommit i vägen så fick jag motta min examen till slut.
Nu har jag ännu en examen, till slut. En universitetsexamen som gymnasielärare, även denna tog sin lilla tid. Man blir inte lärare på en kvart kan jag upplysa er om. Stoltheten känns i alla fall lika stor. Det finns ingen bättre känsla än av att har slutfört något. Vi får dock se när jag sätter mina första steg i skolansvärld som lärare, än så länge är jag kvar inom universitetets trygga väggar. I kårens vagga vilar jag mig.

det är sant



Sakta.
Steg för steg.
Först en flirt.
Sen en natt fylld av nostalgi.
Sked är inte endast till för att äta soppa.
Långa samtal.
Två steg tillbaka.
Ett samtal med dig och ett med Han.
Nystart.
Sakta.
Steg för steg.
Tillit.
Våga satsa.
Våga älska.
Är mig själv nu, fast lycklig.
(du + jag = sant)

måndag, juni 4

trodde vi var överens nu

Varför motverkar du mig? Du visste ju att jag ville dansa. Blir så less på att ständigt fastna hemma. Fast på soffan, läget: horisontellt. Fast i tanken om att inte vilja vara. Ville ju inte svika frun heller.

Kan man göra en magtransplantantion? Min är verkligen trasig..

Trasig av:
magkatarren nr 1, januari 1997
ångestatacken och sjukskrivningen, mars 2001
samboskapets oro och otillräcklighet, 2005
självkänslan som aldrig infinner sig, 1978 - 2007

fredag, juni 1

prioritera rätt är inte lätt

Många val denna vecka. Vissa lättare än andra (ja... jag vågar chansa, du ger mig inget val).

Måndagens val avgjorde onsdagen. Jag tror det blir bäst så, men nu får jag ställa upp. Det finns helt enkelt inte i min världsbild att ett sådant galet samarbete skulle fungera så jag kan inte annat än välja det jag valde. Nu får jag göra mitt bästa.

Tisdag gav utslag. Vi skulle vara med. Det känns bra. Jag har förtroende.

Onsdagen blev enkel. I alla fall relativt. Blev dock förvånad över att vissa inte verkar kunna ta sin förlust. Det var ju bra att spaderna redan var inköpta. Han gör sig påmind, men jag avstår. Han ersätter inte dig, men egot fick sitt.

Torsdagen valde jag dig igen... och igen... och igen... och igen... Dina ord fyller varje spricka av tvivel och släter över varje sår.

Fredag kommer samtalet som kunde ändrat hela veckan, men för sent. Jag har gjort mitt val. Det blir Umeå. Tack för att ni visade intresse, egot på topp igen.

Med ett leende på läpparna börjar helgen. I natt möter smilgropen ditt hjärta. Tar väl hand om den.