tisdag, maj 22

inte kaffe utan gnocchi


Nostalgi, vårens ledord. Inte blicka framåt utan minnas bakåt. Plocka russinen ur kakan, bara minnas det fina.
Brorsas och jag ute i Europa.
Stockholm susade vi förbi.
I Göteborg missade vi nästan anslutningen, men bara nästan.
Köpenhamn blev början till centraleuropa.
Stationen i Bern skulle vi återse på väg hem.
Växla pengar till frukost. Prata engelska på tyska.
Zurich var dyrt men otroligt vacker. Magen gjorde ont men sinnet var lycklig.
Vi satt en hel natt men kom till fram, till slut.
Ljublijana var en överraskning, kärlek vid första ögonkastet.
Gnocchin glömmer jag aldrig, inte heller staden och glassen.
Nästa var Italien. Inte Venedig men vi var nära.
Kändes oss lurad i Florens men efter en natts sömn fattade vi grejen.
Turen vände på uteserveringen, tack så mycket ännu en gång.
Rom över dagen. Påven var inte hemma men dörren var öppen.
Tack för gästfriheten. Katedralen frälste mig nästan.
Varmt tåg. Sittplatsen obefintlig men destinationen nåddes.
På lokaltåget, ut i förorten. Neapel vet jag inte om men Portici älskar jag.
En vän för livet. Fabric hostel rekommenderas till alla.
Pompei har inte byggts upp, ruinen är kvar.
Pizzan är från Neapel och förbli i Neapel.
Norrut igen. Charterparadiset som gud glömde.
Varför pratar man nederländska och tyska i Rimini?
Är en packad sill på land.
Bologna är och förbir en process då endast stationen besöktes.
Italien vinner. Vi sitter på ett tåg.
Milanos tågstation har inga mjuka sängar bara kallt golv, utan toalett.
Är inlåst mellan kl. 1 och 4, toan låst mellan kl. 1 och 6, sjukt.
Vi når till slut Basel igen. Har redan pengar, slipper växla.
Mot Münster. Byta tåg till Enschede. Äntligen fattar man språket.
Zwolle, äntligen två bekanta ansikten, fast den ena nästan vuxen.
Obehagligt men befriande. Tack för att jag tåg mig tiden.
Älskar dig mamma. Syrran med.
Hänga hemma. Visa brorsan. Få lite sol.
Åter till Norden. Hamburg är högljudd. Pridefestivalen på G.
En natt i Köpenhamn. Jamie Cullum på balkongen.
Nostalgi i Göteborg, dock ingen hemma.
Karlstad, kärt återseende.
Festivaltrött fru.
Ikea på vägen. Även Härnosand. Nästan hemma.
Umeå måndagmorgon med buss. Jobba igen.
I år. Vi få se.
Zwolle 3-17/7
Kalix 20-22/7 tror jag.

Inga kommentarer: